Dietist och hälsovetare är två yrken som på senare år fått mer uppmärksamhet i och med att samhället har blivit mer och mer hälsomedvetet. Många gör ingen skillnad mellan yrkena medan andra gör en mer eller mindre tydlig distinktion.

Vad krävs för att utbilda sig till dietist/hälsovetare?

Dietist

Dietister är specialister på mat- och näringslära och arbetar med utredning, behandling och uppföljning av näringsproblem hos människor, primärt patienter inom hälso- och sjukvården. En majoritet av alla dietister arbetar inom landstinget, på sjukhus och vårdcentraler. En del dietister arbetar i specialist-sjukvårdsteam eller inom barn- och mödravården, medan andra är kommun-anställda och jobbar inom äldreomsorgen och på skolor. Inom vården fyller dietister en central funktion då deras kunskaper är viktiga för behandling av sjukdomsrelaterad undernäring inom akutsjukvården men även för behandling av mer långsiktiga sjukdomar som är relaterade till näring och kost som till exempel diabetes.

Dietister befinner sig i större utsträckning än hälsovetare inom vården och jobbar ofta i team med läkare och annan sjukvårdspersonal. Men folkhälsa och friskvård är ett lika viktigt arbetsområde för dietister som det är för hälsovetare vilket innebär att de precis som hälsovetare även återfinns i mer självständiga roller där de utför utredningar, behandlingar och uppföljningar av näringsproblem i rollen som konsult eller med egna mottagningar.

Hälsovetare

Hälsovetare är ett paraplybegrepp för yrken såsom folkhälsostrateg, hälsoutvecklare, friskvårdskonsulent och idrottskonsulent. En del inkluderar även dietister i paraplybegreppet. Hälsovetare befinner sig inte i samma utsträckning i vården utan återfinns inom verksamheter inom folkhälsa, hälsa, friskvård samt inom idrotten. En hälsovetare kan till exempel arbeta som hälsoutvecklare med strategiska hälsofrågor på ett större företag men kan också jobba som projektledare, utbildare och folkhälsoplanerare. Att driva projekt är en typisk arbetsform för hälsovetare där man gör kartläggningar, utför hälsofrämjande aktiviteter, utreder och utvärderar organisationers hälsoarbete. Hälsovetare har på pappret en bredare profil med en mer holistisk approach till hälsa och folkhälsa medan dietistens roll är tydlig fokuserad på just mat- och näringslära.

Behörighet

Dietistprogrammet är en yrkesutbildning som omfattar 180 hp vilket motsvarar 3 års studier där näringslära, livsmedelsvetenskap, kostsociologi, psykologi, fysiologi och dietetik samt även sjukdomslära ingår. Efter erhållen kandidatexamen finns möjligheten att gå vidare och läsa 1-2 år för att ta ut en masterexamen.

Dietistexamen kan man ta vid tre olika lärosäten nämligen Göteborgs universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Förkunskapskraven är grundläggande behörighet vilket är den behörighet som krävs till all högskoleutbildning. Kraven är desamma oavsett vilken utbildning på grundnivå du söker. När du avslutat dina studier och vad du studerat tidigare avgör vilka krav som ställs för grundläggande behörighet. För att kunna bli antagen behöver du också ha läst Matematik 2a, 2b eller 2c. Naturkunskap 2. Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Alternativt har du läst Matematik B, Naturkunskap B och Samhällskunskap A.

För hälsovetaren finns det många olika utbildningsprogram i Sverige, både på grundnivå men även på avancerad nivå i form av påbyggnadsprogram. För att du ska kunna kalla dig hälsovetare ska du ha minst 180 högskolepoäng vilket motsvarar 3 års studier. Av dessa är minst 120 högskolepoäng inom områdena folkhälsa, hälsa och friskvård eller idrott. Om du tagit 90 högskolepoäng i ditt huvudämne kan du ta ut en kandidatexamen.

Som nämnts ovan är hälsovetare en bredare definition än dietist vilket förklaras av att man har möjlighet att sätta ihop sin egen utbildning genom att läsa fristående kurser. Precis som för dietister kan man efter kandidatexamen läsa vidare på avancerad nivå och ta ut en magisterexamen alternativt en masterexamen. För att läsa på avancerad nivå krävs det förkunskapskrav i form av en kandidatexamen, men denna examen kan också vara inom annat relevant ämne såsom beteendevetenskapliga eller samhällsvetenskapliga ämnen. Påbyggnadsprogram på avancerad nivå riktar sig ofta även till yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. För att läsa mer om behörigheter till de olika programmen är det bara att gå in på antagning.se. 

Besök också: Dietisternas riksförbund.